Syftet med Nonviolent Communication (NVC) är att utveckla vår förmåga att uttrycka oss ärligt, lyssna på andra så att de upplever sig hörda och värdefulla samt att utveckla en mer medkännande och kärleksfull relation till oss själva.

Egentligen handlar det om att påminna oss om det vi redan vet – om hur människor är ämnade att relatera till varandra – och att stödja oss för att leva på ett sådant sätt. NVC ger oss vägledning i hur vi kan omforma vårt sätt att uttrycka oss och vårt sätt att lyssna som bidrar till ökad samverkan och ömsesidig respekt.

Det är uppbyggd i fyra steg: vad vi observerar, vad vi känner, vad vi behöver, och slutligen vad vi önskar. De fyra stegen kan användas både när vi uttrycker oss och när vi lyssnar på andra.

Det som avgör kvalitén i kommunikationen och kontakten med andra människor är vårt förhållningssätt till det som sker, hur vi hanterar situationen, vad vi tänker om det som sker och vår intention med vad vi vill skapa i kontakten med den andre. En av grundtankarna är att acceptera att vi har ett personligt ansvar för våra tankar, känslor och val av handlingar.

Kvalitéer 

Nonviolent Communication är en process som betonar ärlighet och empati som grunden för respektfull samverkan.

Den kan hjälpa oss att praktisera och leva medvetet och närvarande.

Den visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet, goda relationer och samverkan.

Den klargör det språkbruk som ofta orsakar onödiga missförstånd, motstånd och konflikter och stärker väsentliga förmågor i kommunikation och konflikthantering.

 

Som förhållningssätt

NVC vilar på antagandet att drivkraften bakom människors handlingar är försök att tillgodose olika behov. När vi känner oss trygga och har tillit till att våra behov är av betydelse och respekterade öppnar vi upp för kontakt och samarbete. Och motsatt, när vi upplever att vi är på väg att kompromissa bort viktiga behov, så övergår vi ofta till att använda ett mer dömande och hotfullt språk som lätt leder till motstånd och konflikter.

To practice the process of conflict resolution, we must completely abandon the goal of getting people to do what we want.” Marshall B. Rosenberg

 

Regelbunden praktisering hjälper även människor att:

  • Uttrycka sig på ett sätt som inspirerar till medkänsla och förståelse.
  • Initiera svåra samtal med tillit till att hantera det som kommer upp.
  • Förbli centrerad och lugn samtidigt höra svåra meddelanden.
  • Uttrycka ilska, på ett säkert sätt med bibehållen respekt – men kraftfullt.
  • Skifta från tankemönster som leder till depression, skuld och skam.
  • Lättare uttrycka och ta emot uppskattning. Och att njuta av uppskattningen du får.
  • Översätta kritik, bedömningar och anklagelser till öppen och ärlig kommunikation.
  • Lösa långvariga konflikter och läka smärtsamma relationer.
  • Respektfullt föra svåra samtal inom yrken som har bemötande som ett centralt inslag i sitt arbete, t.ex. vård och omsorg, kriminalvård.
  • Medla i olika situationer, t ex på arbetsplatser, i privata relationer och inom rättsväsendet.
  • Utveckla relationer som bygger på ärlighet och medkänsla. 

Self-Compassion Själv-medkänsla

”You may think the grass is greener on the other side. But if you take the time to water your own grass, it would be just as green”

Vi hör ofta att vi behöver ta ”hand om oss själva” och i samma mening får vi kanske en rad goda råd på allt från träningsformer, kostråd, kommunikationstips, förslag på konflikthantering och så vidare. Dessa kan många gånger vara hjälpsamma men är kanske inte alltid tillräckliga om vi ska bygga ett hållbart förhållningssätt och ett välbefinnande över tid. Istället vi behöver en balans mellan vår yttre värld och vår inre värld. Vi kan kalla det yttre och inre omsorg.

Yttre omsorg kan handla om motion, hälsosam mat, goda relationer, vila, lek, intellektuell stimulans, kreativitet och allt sådant som stödjer oss med hjälp av stimulans utifrån. Vad är då inre omsorg? Det handlar om att öka medvetenheten om vad det är jag säger till mig själv och vad jag upplever relativt olika situationer och möta det med medkänsla.

De flesta har en inre röst som kan vara både sträng och hård, detta ibland i tron om att en ”uppläxning” ska generera ett bättre resultat för framtiden. En annan anledning till stark självkritik handlar om vår längtan efter tillhörighet och acceptans. Vi försöker alltså reglera oss själva då vi tror att vi gjort något som kanske hotat eller hotar vår tillhörighet i en gemenskap. Självkritik som motivation eller anpassning kan endast fungera mkt tillfälligt. Pågår det under längre tider bryter det istället ner oss och skapar stress och depression. Denna inre dialog är inte alltid så tydlig bl.a. för att vi kan vara så vana vid att kritisera oss att vi inte längre hör det som något ovanligt.

Inre omsorg betyder alltså bland annat att vi gör vår inre dialog synlig för att kunna både förstå oss själva men också kunna utveckla en kontakt med oss själva som stödjer och utvecklar oss. Genom att regelbundet praktisera att vara mer medkännande  gentemot oss själva och våra reaktioner kan vi också i förlängningen vara ett bättre stöd för andra när så behövs. Forskning visar att regelbundet praktiserande av själv-medkänsla leder till ökad självkännedom, känslomässig frihet, Själv-acceptans, mera nöjdhet, ökad optimism, inre frid, mer närvaro i våra relationer samt hälsosammare livsval.(se t.ex Dr. Kristin Neff, Dr.Christopher Germer och Dr.Brene´Brown)

Att praktisera self-compassion eller självmedkänsla och empati för andra ger oss möjlighet att vara tillsammans med människor som upplever starka känslor utan att själva bli triggade  – en värdefull förmåga både på jobbet när vi jobbar i team eller med kundservice och i våra privata relationer.

 

 Dr. Marshall Rosenberg

Dr Marshall Rosenberg (född 1934) har utvecklat och förfinat Nonviolent Communication över fem decennier, med början på 1960-talet under tiden för den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Det kallas ibland för Compassionate communication eller Empathic communication.

Marshall grundade också Center for Nonviolent Communication, en internationell organisation som främjar hans verk.

NVC är ett kraftfullt verktyg för att fredligt lösa oenigheter och konflikter i personliga, professionella och på politiska nivåer. Före sin pensionering från utbildning under 2011, ledde Dr Rosenberg utbildningar i Sverige, Schweiz, Italien, Tyskland, Danmark, Belgien, Österrike, Malaysia, Indien, England, Nederländerna, Österrike, Frankrike, och Kanada, och i hela Förenta staterna.

Han arbetade med lärare, chefer, psykiska och vårdgivare, advokater, officerare, fångar, poliser och tjänstemän fängelse, präster, regeringstjänstemän, och enskilda familjer. Han besökte också krigsdrabbade områden och ekonomiskt eftersatta länder. Israel, Palestina, Irland, Ryssland, Rwanda, Burundi, Nigeria, Serbien och Kroatien är exempel på länder där NVC används av fredsfrämjande arbete.

 Den internationella organisationen

Center for Nonviolent Communication (CNVC) har idag har aktiva nätverk på alla kontinenter. Begreppet är registrerat internationellt och används av tränare som via certifiering är knutna till den internationella organisationen.

 

Chef och ledarskap

When you´re transparent with honesty and sincerity and within the guidelines of what´s considered professional in your work setting, people often find it inspiring.

Nonviolent Communication

”How I choose to look at any situation will greatly affect whether I have the power to change it or make matters worse”
Marshall Rosenberg